Leva livet – Att åldras med hiv

Bokcirkel är ett bra och berikande sätt att dela en läsupplevelse. Alla deltagare i cirkeln läser boken utifrån sitt perspektiv med olika bakgrund, kunskap och erfarenhet och delar sedan tankar och funderingar med andra i samtalet. På så sätt får vi ta del av andras perspektiv och samtalet fördjupas med nya infallsvinklar och synfältet vidgas.

Leva livet – Att åldras med hiv bygger på livsberättelser, men består även av fakta, information, funderingar och tänkvärdheter. Det finns möjlighet till lärande såväl som till tankeväckande frågeställningar.

En bokcirkel kan ha olika fokus och använda olika metoder, men tanken är att boken kan användas som underlag för samtal med utrymme för olika tolkningar och reaktioner. Boken passar lika bra i vardagslivet som för kollegor på arbetsplatsen.

Avsätt tid för läsning och för samtal. Det är viktigt att kunna diskutera boken i lugn och ro. Tänk på att det är upplevelsen av boken som är avgörande. Det finns inget rätt eller fel och olika åsikter bidrar till variation i diskussionen.

Förslag på diskussionsfrågor

Tänk på att ställa öppna frågor som man inte enbart kan svara ja eller nej på. Det bidrar ofta till en mer spännande diskussion. Alla bör få vara med och prata.

  1. Berätta kort om vad du tyckte om boken, något bra och något mindre bra.
  1. Vad får du för känslor när du läser boken?
  1. Boken består av 29 livsberättelser och 5 berättelser från anhöriga. Var det någon berättelse som speciellt fastnade under läsningen? Vad beror det på?
  1. Bjöd boken på några överraskningar eller något oväntat? Vad? Hur fick det dig att känna?
    • Var det något du reagerade särskilt starkt på, positivt eller negativt? Vad var det i så fall? Varför fick det dig att känna så?
  1. Fanns det någon del av boken som var svår att förstå? Finns det oklarheter?
  1. Förutom livsberättelser finns det kompletterande texter med exempelvis fakta, frågor, citat och att tänka på. Hur upplevde du dessa texter?
  1. Har boken förmedlat några nya insikter? Om ja, vad?
  1. Hiv har funnits i Sverige sedan 1980-talet. Den information som då spreds om hiv och smittsamhet stämmer inte längre enligt aktuell forskning. Tyvärr är det många som fortfarande har kunskaper som inte är uppdaterade. Många gånger kan gamla kunskaper vara värre än inga kunskaper alls.
    • Hur var dina kunskaper om hiv innan du läste boken?
    • Har du lärt dig något nytt? Om ja, vad?
  1. Var det något i boken som har förändrat ditt sätt att tänka?
    • Vad var det som förändrats?
    • Vilka konsekvenser får det för dig i arbetet/vardagen?
  1. I många av livsberättelserna har personen inte berättat att de lever med hiv. Ibland inte ens för de närmaste.
    • Hur skulle du göra?
    • Vad tror du krävs för att underlätta öppenhet?
    • Diskutera ur olika perspektiv; på individnivå, på samhällsnivå osv.
  1. Du kan inte se på någon om de har hiv. Alla kan få hiv. Hiv diskriminerar inte. I boken hittar du uppdaterad fakta om hiv på de färgade sidorna där du får mer information.
    • Kan till exempel jag få hiv? Diskutera olika situationer.
  1. I boken är det flera som fått sena diagnoser vilket tär på kroppen och ökar risk för spridning av hiv. Testning är prevention och bidrar till minskat mörkertal och tidig diagnos.
    • Har du testat dig?
    • I vilka situationen skulle du be om ett hivtest?
    • Hur skulle du reagera om du blev erbjuden hivtest i vårdmötet?
    • Diskutera som privatperson och som vårdpersonal.
  1. Ta ställning till påståendet. Hiv kan likställas med andra kroniska diagnoser.
    • Vad tycker du? Motivera.
    • Om inte; diskutera vad som behövs för att det ska bli så.

Boken ur ett existentiellt perspektiv

Boken består av 29 livsberättelser och 5 berättelser från anhöriga som berör och väcker tankar. Det är inte en berättelse som är den andra lik och alla inbjuder till att på olika plan fördjupa sig i känslor och existentiella frågor.

För att samtala om boken med fokus på livsperspektiv – läs boken med tre utgångspunkter i åtanke:

  • en känsla
  • en livsberättelse/person som berörde
  • en händelse som berörde

Tänk på att undvika att bedöma boken före och under samtalet. Börja istället med den egna känslan.

Tillvägagångssätt:

  • Inled med att låta ordet gå laget runt utan att avbryta, kommentera eller ställa frågor. Varje deltagare får en stund att beskriva känslan som boken lämnade hos personen.
  • Nästa runda beskriver varje deltagare, även här oavbruten, om en livsberättelse/person som berörde särskilt starkt. Efter denna runda kan gruppen ha fritt samtal, gärna i jag-form.
  • För den avslutande rundan beskriver deltagarna om en händelse i boken som berörde särskilt starkt.